Greppa logotyp

Under besöket, 10D

Hos lantbrukaren ska du vara förberedd med uppgifter om gården och du har med dig de underlag du har sammanställt för att lantbrukaren.

Rådgivning i ett större sammanhang

Som en inledning av besöket och för att sätta rådgivningen i ett större sammanhang ska ni börja med att prata om:

  • behovet av en balanserad tillförsel av växtnäring utifrån både grödornas behov och risken för växtnäringsläckage till miljön.
  • kvävets roll för gårdens utsläpp av växthusgaser.

Gör växtnäringsbalans och tolka den

Börja med att lägga in lantbrukaren som en ny kund i Vera om du inte redan gjort det. Fyll i uppgifter om namn, adress, telefonnummer, SAMnr mm. Fyll i grunddata för det aktuella året.

Fyll i uppgifterna i Vera och ta fram rapporten. Resonera kring resultatet med lantbrukaren. Tolka nyckeltalen med hjälp av jämförelsevärdet för kväve och markvärden för fosfor och kalium. Du ska även tolka växtnäringsbalansen ur klimatsynpunkt. Vi har tagit fram underlag du kan använda som hjälp.

Resonera kring vad som händer med överskottet på kort och lång sikt.
Överskottet ger en indikation om risken för förluster. Tänk på att överskott och utlakning inte alltid följs åt. Sätt över/underskott i relation till markkarteringen och grödfördelning.

Diskutera skillnader från föregående balans/er och vad de beror på, det kan till exempel vara ändrad gödsling, grödfördelning, skördenivåer med mera.

Material att ta hjälp av

Ta fram en gödslingsplan

Du och lantbrukaren ska också göra en gödslingsplan, eller kompletterera en befintlig, för gårdens dominerande växtföljd eller växtföljder. I gödslingsplanen ska det framgå var i växtföljden lantbrukaren planerar att tillföra stallgödsel om sådan finns. Lantbrukaren ska även föreslå var i växtföljden odling av fånggrödor och senarelagd jordbearbetning kan ske.

Försök att bedömma om gödselgivorna är riktigt anpassade. Ta hjälp av den nyaste versionen av Rekommendationer för gödsling och kalkning.

Det kan vara svårt att avgöra om stallgödseln ger den effekt lantburkaren förväntade sig. Några indikatorer på hur väl lantburkaren anpassat kvävegödslingen är proteinhalten och förekomsten av liggsäd. Finns det tecken som tyder på att kvävegödslingen inte är tillräcklig trots att den enligt gödslingsplanen borde vara det kan orsaken vara att stallgödseln inte ger den effekt som lantburkaren förutsatt i planen.

Diskutera stallgödseln

Diskutera stallgödselhantering, växtnäringsinnehåll i stallgödseln, spridningstidpunkt och kväveeffektivitet med lantbrukaren. Gör gärna en stallgödselberäkning i Vera så får du en bra en överblick över gårdens stallgödsel. Ta också gärna hjälp av gödselkalkylen för att visa på bästa spridningstidpunkt. Den finns numera som en beräkningsdel i Vera men du hittar den också på www.greppa.nu.

Ge förslag till ändrad lagring och spridning av stallgödsel i de fall det är aktuellt. Påpeka fördelen med att göra en gödselanalys för flytande stallgödselslag.

Gör en utlakningsberäkning

För att se var i växtföljden fånggrödor och senarelagd jorbearbetning ger störst effekt ska du göra en utlakningsberäkning för gården. Gör du den i VERA får du mer gårdsanpassade värden men du kan även göra en enklare uppskattning av utlakningen.

Testa olika alternativ för att visa hur utlakningen påverkas med eller utan fånggröda och beroende på bearbetningstidpunkt.

Prata om utlakningens betydelse för klimatet. Du kan läsa mer i underlaget för klimatdiskussionPDF.

Sammanfatta och titta framåt

  • Sammanfatta vilka åtgärder som är aktuella på gården både ur växtnärings- och klimatsynpunkt. Var noga med att dokumentara det ni kommer fram till. Och stötta lantbrukaren med information om de åtgärder som är lämpliga.
  • Följ upp rådgivningsplanen och revidera den och bakgrundsbeskrivningen om det är aktuellt.
  • Informera lantbrukaren om möjligheten att själv göra en växtnärings­balans på Mina sidor på Greppa Näringens webbplats greppa.nu.

 

Senast uppdaterad: 22 november 2018