Greppa logotyp

EU-direktiv och internationella överenskommelser

Ingress

Olika EU-Direktiv

Nitratdirektivet (91/767/EEG)

EU:s medlemsländer ska fastställa nitratkänsliga områden och upprätta åtgärdsprogram för att minska nitratförlusterna från jordbruket. Åtgärderna reglerar tidpunkter för användning av olika gödselmedel, lagringskapacitet för gödsel och begränsningar av gödseltillförsel och regleras i Sverige genom miljöbalken och tillhörande förordningar och föreskrifter. Dessa regler är också tvärvillkor för utbetalning av gårdsstöd.

Ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Syftar till att alla sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska ha god status år 2015. Medlemsländerna ska bl.a. ta fram åtgärder för vattenförekomster som inte uppfyller eller riskerar att inte uppfylla god ekologisk eller kemisk status. Se närmare på detta i punkt 8.

Direktivet om nationella utsläppstak för vissa luftföroreningar (2001/81/EG)

Direktivet reglerar högsta tillåtna utsläpp från år 2010 av vissa ämnen, bl.a. ammoniak. Gränsen för Sverige var 57 000 ton ammoniak. EU kommissionen har lagt fram ett förslag till nytt direktiv som ska behandlas av rådet och parlamentet

IPPC-direktivet (96/61/EEG)

Genom samordnade åtgärder ska olika verksamheter förebygga och minska sina föroreningar. Inom jordbruket berörs stora gris- och fjäderfäanläggningar. För dessa krävs speciella tillstånd och villkor ställs på att s.k. BAT (Best available technique) ska tillämpas.

EU:s mål och åtgärder inom energi- och klimatområdet

Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 jämfört med 1990 (EU 27), utsläppen ska minska med 30 procent om en bredare internationell överenskommelse kan beslutas.

Till 2020 ska även:

  • Andelen förnybar energi motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU
  • Biodrivmedel utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn
  • Energieffektiviteten inom unionen öka - energianvändningen ska minska med 20 procent 
  • EU:s energi- och klimatpaket, Europeiska rådet enades om energi- och klimatpaketet december 2008.

Andra internationella konventioner

Helsingforskonventionen

Konventionen syftar till att skydda den marina miljön i Östersjön. HELCOM är det styrande organet och de har tagit fram Baltic Sea Action Plan (BSAP) som 2007 skrevs under av miljöministrarna i länderna runt Östersjön. Målet med planen är att uppnå god ekologisk status i Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt till år 2021. Sveriges preliminära reduktionsbeting bestämdes år 2007 för kväve till 8 100, 1 700 och 11 900 ton för de tre havsområdena. För fosfor fanns ett beting att minska belastningen med 290 ton till Egentliga Östersjön.

I oktober 2013 gjordes förändringar i betingen för respektive havsbassänger och land. För Sveriges del reducerades betinget för kväve till 9 240 ton. Medan betinget för fosfor ökade till 530 ton fosfor för Egentliga Östersjön, vilket är högre än den antropogena belastningen.

Konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar

Denna konvention finns under FN-organet UNECE och anger högsta tillåtna utsläpp av långväga gränsöverskridande luftföroreningar i olika protokoll. Även vissa åtgärder som länderna ska genomföra anges.

Klimatkonventionen

En global konvention om åtgärder för att förhindra klimatförändringar. Slutmålet är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt”. Koyotoprotokollet som förbinder I-länderna att minska utsläppen av växthusgaser med 5,2 % från 1990 till 2008-2012 hör till Konventionen. Klimatmötet i Köpenhamn 2009 var ett försök att enas om ett nytt avtal inom konventionen.


Senast uppdaterad: 30 april 2018