Greppa logotyp

Under besöket, 11C

Hos lantbrukaren är du förberedd med uppgifter om gården och har med material och underlag du har sammanställt för lantbrukaren.

Inled samtalet med att prata om syftet med rådgivningen när du går igenom underlaget du har med dig. Du pratar övergripande om åtgärder lantbrukaren kan göra som främjar ekonomin på gården såväl som miljön.

De nationella miljömålen

Du pratar övergripande om lantbrukets roll att stärka svenska lantbrukets konkurrenskraft
med hänsyn till klimat och miljömål.

Se över vilka miljömål som är särskilt angelägna för kommunen och se vilka bestämmelser som är aktuella.

Bevattning och vattenförekomster

Vatten är en mycket viktig produktionsfaktor vid odling av potatis. Att tillgodose potatisgrödans
vattenbehov kontinuerligt, under hela odlingssäsongen, är väsentligt för att uppnå en hög skörd av god kvalitet.

Om det finns öppet vatten pratar du och lantbrukaren om eventuella särskilda hänsyn. Du ska beakta åtgärder mot näringsförluster i alla vattendrag, som åar, diken och intilliggande sjöar. Du informerar lantbrukaren om effekten av fosforförluster från jordbruksmark på miljön och vad det har för betydelse för gårdens ekonomi. Uppmärksamma förluster via avrinning och kraftig nederbörd. Observera de särskilda bestämmelser som gäller inom ett vattenskyddsområde.

Du och lantbrukaren tittar på verksamheter som riskerar att förorena vattnet både på kort och lång sikt, exempelvis näringsförluster eller spill vid hantering av kemikalier eller vid spridning av bekämpningsmedel.

Läs mer om olika bevattningsstrategier på frilandPDF

Fosforflödet

Du förklarar flödet av fosfor i jordbruksmark och vikten av en god dränering. Beskriver i vilka former fosforn förekommer i åkermarken och vilka faktorer som styr fosforns rörlighet och tillgänglighet, när och i vilka situationer fosforförluster uppstår.

Vid rådgivningsbesöket anpassar du genomgången med bakgrundsinformation om fosfor till lantbrukarens kunskapsläge.

Potatisens gödslingsbehov

Prata allmänt om gödsling till potatis och behovet av en gödsling som är anpassad efter sort, jordanalys, avkastning och odlingsområde, för att styra odlingen mot bästa kokkvalitet och storleksfördelning. Tänk på att balansen mellan näringsämnen till potatis är grunden för en lyckad skörd och kvalitet.

  • Kväve ökar skördens storlek.
  • Kalium påverkar både avkastning och kvaliteten.
  • Kalium minskar risken för mörkfärgning efter kokning.
  • Kalium och magnesium konkurrerar med varandra vid upptagningen genom rötterna. För stor mängd kalium i förhållande till magnesium kan därför leda till Mg-brist med skördesänkning som följd.
  • Fosfor främjar knölbildningen, både antalet knölar och antalet knölar av enhetlig storlek.
  • Fosfor ökar stärkelsenivån och ts-halten i knölarna samt förbättrar lagringkvalitet och hållbarhet.

Räkna på gården

Tillsammans med lantbrukaren gör du en beräkning av kväveutlakningen för gårdens 1-2 mest odlade potatistyper med nuvarande gödslingsstrategi. Förslagsvis utgår du från en tidig och en senare sort.

Som underlag kan du använda kvalitetskrav (analyser) som är viktiga för gårdens odling. Fråga alltid efter tidigare klassning och analysprotokoll eller andra kvalitetsparametrar som ligger till grund för betalning.

Hjälpmedel – länkar till viktiga webbplatser

Du går igenom gödslingen för de två viktigaste potatistyperna, grödorna, och beräknar utlakningen utifrån nuvarande gödsling. Efter det samtalar du med lantbrukaren om olika förbättringsåtgärder och gör om utlakningsberäkningen.

Förbered åtgärder

Gör en fältvandring på gården tillsammans med lantbrukaren där du och lantbrukaren diskuterar var på gården riskerna för fosforförluster är störst. På en karta markerar du översiktligt befintliga och möjliga skyddszoner och riskområden med hänsyn till erosion, stående vatten på fälten, lutning, markstruktur, jordart, P-AL-tal, och andra faktorer påverkar förlusterna.

Gödselplan

Med lantbrukaren går du igenom aktuell gödslingsplan och växtnäringsbalans och identifierar eventuella riskmoment när det gäller val av grödor, gödslingsstrategi och jordbearbetning. Ange var i växtföljden fosfor tillförs.

Utifrån nuvarande gödslingsstrategi går du igenom med lantbrukaren hur fosforn i gödseln utnyttjas, särskilt på de gårdar som använder stallgödsel och andra organiska gödselmedel som avloppsslam, biogödsel eller specialgödselmedel för ekologisk odling.

Räkna stallgödsel

Gör en beräkning på det ekonomiska värdet av fosforn i stallgödseln med hjälp av gödselkalkylen Den finns numera som en beräkningsdel i Vera men du hittar den också på www.greppa.nu.

Du och lantbrukaren ska även diskutera eventuella över- eller underskott i fosforbalansen, både för hela gården och på enskilda fält i förhållande till P-AL i marken och fosforbehov för de odlade grödorna.

Gödslingsstrategi

Du avgör om nuvarande gödslingsstrategi behöver förändras när det gäller val av gödselmedel och behov av kalkning, tidpunkt och teknik för spridning av mineral- eller stallgödsel och till vilka av gårdens fält och grödor stallgödsel ska tillföras med hänsyn till markens P-AL-tal och grödornas fosforbehov.

På gårdar med hög djurtäthet och stort fosforöverskott bör du diskutera med lantbrukaren att se över möjligheterna till att avyttra stallgödsel och minska fosfortillförseln.

Prata åtgärder

Resonera med lantbrukaren om olika åtgärder för att hålla kvar fosforn på åkern, till exempel snabb nedbrukning av gödsel. Tala om hur lantbrukaren hindrat fosforn från att lämna fältet, till exempel genom skyddszoner och kalkfilterdiken. Sätt att fånga upp fosfor som hamnat i vattnet, till exempel med en damm som samlar fosfor, tvåstegsdike eller våtmark.

Åtgärdsplan

Utifrån genomgången med lantbrukaren och dina beräkningar sammanfattar du dina förslag för gården i en åtgärdsplan. En ny strategi innehåller:

  • de viktigaste riskområdena och riskmomenten för fosforförluster på gården
  • planerad jordbearbetning och övriga åtgärder längs vattendrag och på andra känsliga platser med markeringar på karta, du markerar också platser där det kan vara lämpligt att anlägga skyddszoner, anpassade skyddszoner, tvåstegsdiken, dammar som samlar fosfor eller våtmarker
  • sammanfattning av dina åtgärdsförslag – du redovisar översiktligt vilka åtgärder som är mest angelägna för gården med hänsyn till miljö och ekonomi
  • ditt förslag till kväve- och fosforgödslingsplan för potatisgrödorna
  • förslag på lämplig fånggröda i en potatisväxtföljd
  • din beräkning av kväveutlakningen efter att åtgärder är genomförda – beräkningen gör du på samma potatistyper som beräknats för nuvarande drift

Du följer även upp rådgivningsplanen och reviderar den om det är aktuellt.

Rekommendera rådgivning

Vid behov hänvisar du lantbrukaren till vidare rådgivning inom Greppa Näringen, som till exempel våtmarksplanering, markpackning, översyn av dränering, precisionsodling, test av mineralgödselspridare och kontroll av foderstater och utfodringskontroll med hänsyn till fosfor.
 

Senast uppdaterad: 28 november 2018