Jordbruk ett sätt att bli egen företagare
Släkten Soskas odlingar och deras historia är ganska typisk för Polen. I början av 60-talet var det icke förstatligade jordbruket ett av få sätt att starta eget företag i det kommunistiska Polen.
I början av 90-talet gick branschen igenom en kraftig omvandling och nya, bättre växtmaterial hämtades från Holland. Men exporten gick mest österut, till länder i före detta Sovjet. EU skyddade sin marknad med tullavgifter och kvoter.

EU-inträdet öppnade nya marknader
Den 1 maj 2004 ändrades detta och Polens äpplen och andra jordbruksprodukter dök upp i butikerna.
- Polens inträde i EU har varit utomordentligt gynnsamt för oss. Inga tullar, inga formaliteter. Dock medförde det ett visst prisfall på äpplen, på grund av den ökade konkurrensen, säger Iwona Soska.

Polsk äppelexport har tredubblats
Under säsongen 2004-2005 tredubblades den polska exporten av äpplen till de gamla EU-länderna. Från 12 000 ton till 40 000 ton. Men det är fortfarande bara en tiondedel av exportvolymen till före detta Sovjet, främst Ryssland.

Polska bär täcker 70 procent av EU:s behov
Annan export som ökat efter EU-inträdet är tomater, bär, grönsaker och champinjoner, där Polen snabbt har blivit europeisk potentat. När det gäller bär (jordgubbar, hallon, vinbär m.m) så täcker Polen 70 procent av EU:s behov.

Export och import av kött ökar
När det gäller kött så har Polens EU-medlemskap framför allt tvingat fram både kvalitativa och kvantitativa förändringar. Stora djurproducenter, slakterier och charkuterier har ökat sin andel av marknaden. Många små har fått ge upp. Alla är tvungna att uppnå EU:s hygienkrav och en del mindre charkuterier och slakterier är fortfarande inne i en omställningsperiod på 1-3 år.

Priset på kött har inte påverkats
Priserna på fläsk- och nötkött har inte påverkats nämnvärt av Polens inträde i EU. Lönsamheten i branschen blev bättre främst på grund av att spannmålspriserna (och därmed foderpriserna) gått ner. EU:s andel av polsk köttexport har dock ökat på bekostnad av länderna i före detta Sovjet, främst Ryssland. Ännu mer har dock importen från EU ökat - framför allt av fläskkött och levande djur från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Vinnarna är de polska nötköttproducenterna som har kunnat öka antalet djur och öka sin export till EU.

Bara en mindre grupp av polska slaktare och charkuterister har börjat jobba utomlands, främst i Tyskland, Storbritannien och Irland, efter Polens EU-inträde.

Spannmålsbönder förlorare
Förlorarna är framför allt spannmålsproducenterna. Innan EU-inträdet subventionerade den polska staten kraftigt produktionen genom att göra stödinköp strax efter skördetiden. Nu är den möjligheten borta. Priserna på spannmål i Polen är bland de lägsta i EU.
Både export och import är begränsad - export av spannmål och spannmålsprodukter står bara för 3,7 procent av den Polska exporten av jordbruksprodukter och livsmedel.
Tillskottet av de direkta EU-subventionerna underlättade väsentligt verksamheten för de polska bönderna men få tycker att de kompenserade prisfallet på spannmål.

Uppåt för mejeribranschen
Redan under sitt första EU-året utnyttjade de polska mejerierna nästan hela den mjölkvot på 8,5 miljoner ton som förhandlats fram inom EU, och som ska gälla fram till 2008.
Mejeribranschen anser allmänt att kvoten är för liten och Polen tillhör de länder inom EU som anser att man ska släppa EU-regleringen av mejerimarknaden.
Den polska exporten av mejeriprodukter ger årligen 850 miljoner euro. 70 procent står EU för, främst Tyskland.
Efter Polens inträde i EU ökade exporten i den riktningen. Likaså ökade mjölkpriserna, något som gjorde mjölkproduktionen mer lönsam för bönderna.

Populära stormarknader
Ungefär i mitten av 90-talet öppnades stormarknadernas ymnighetshorn i Polen. Metro, Tesco, Auchan, Carrefour, LeClerc, Geánt, Real. De franska, tyska och brittiska stormarknadskedjorna byggde upp enorma supermarkets med upp till 60 kassautgångar i snart sagt varenda polsk stad på över 50 000 invånare. Sedan några år tillbaka har jättestora köpcentra varit på modet, oftast med en stormarknad, en multibiograf, en bowlingshall, ibland en isbana, och en uppsjö av mindre butiker och restauranger. Byggnadsboomen fortsätter.  2005 byggdes köpcenter på 331 miljoner kvadratmeter och prognoser för de två kommande åren är 422 respektive 881 miljoner kvadratmeter.

Denna process har medfört att många mindre butiker har fått stänga och protester har hörts. Men polackerna har tagit stora köpcentra till sitt hjärta och inga politiska krafter tänker på allvar sätta käppar i hjulet för denna utveckling.

Text & Bild: Tadeusz Rawa