Hästhållningen i Sverige 2010

Vad karaktäriserar en vanlig hästhållare i Sverige? Hur håller de sina hästar? Hur stor andel av hästhållarna har sin häst som hobby? Vilken är den vanligaste näringsverksamheten med häst?

Svar på dessa frågor och många fler finns att läsa i en rikstäckande rapport som baseras på en omfattande enkätundersökning som Jordbruksverket gjorde under våren 2011. Rapporten ger en övergripande bild av hästhållningen i Sverige, och presenterar många fakta om såväl hästhållningen som om hästhållarna. Förutom den stora gruppen som speglar alla hästhållare i landet har två undergrupper undersökts: ridskolor och turridningsföretag samt A-tränare inom trav och galopp.

Resultaten i rapporten presenteras med utgångspunkt från hästhållaren. En hästhållare definieras som en person som har en eller flera hästar på sin fastighet eller anläggning, samt har det praktiska ansvaret för hästen eller hästarna.

Här har vi gjort en sammanfattning av rapporten för dig som vill ta del av hur hästhållningen i Sverige ser ut. Om du vill fördjupa dig, hittar du rapporten Hästhållning i Sverige 2010 till höger.

Vem är den vanligaste hästhållaren?


Den vanligaste hästhållaren i Sverige är en kvinna i övre medelåldern som har en gymnasie- eller högskoleutbildning utan anknytning till hästhållning. Hon har sin huvudsakliga inkomst från en anställning. Hon äger sina hästar och har häst som hobby för ridning, men tävlar inte med sina hästar. Hon håller hästarna i stall med boxar där hon använder halm och spån som strö.

Fler män bland A-tränare och fler kvinnor i ridskolor och turridningsföretag


Två av tre hästhållare i Sverige är kvinnor, men det är stor skillnad mellan de olika grupperna. Bland A-tränare inom trav och galopp är 85 procent män, medan det är i stort sett omvänt för ridskolor och turridningsföretag.

De flesta har hästen som hobby


Över 80 procent av hästhållarna har alla eller några av sina hästar som hobbyverksamhet. De flesta använder då hästen till ridning men tävlar inte med den. 15 procentenheter av dessa kombinerar häst som hobby med näringsverksamhet med häst.

Näringsverksamhet med häst


Ungefär en tredjedel av hästhållarna bedriver någon form av näringsverksamhet med häst. Över hälften av dessa gör det i kombination med annan näringsverksamhet som inte är relaterad till hästar. Det är vanligast att hästhållaren driver verksamhet inom avel och uppfödning. Den vanligaste företagsformen är enskild firma. Av landets alla hästar finns 20 procent inom näringsverksamhet.

Näringsverksamhet med häst omfattar 10 500 årsarbeten, fördelat på 24 100 personer. Av dessa står ridskolor och turridningsföretag för 3 300 sysselsatta och A-tränare inom trav och galopp för 1 700 sysselsatta. Utöver dessa personer tillkommer ideella insatser som inte är med i undersökningen. Ungefär var fjärde A-tränare inom trav och galopp har planer på att anställa fler under de kommande åren.

I dag finns 74 procent av landets alla hästar i tätort eller tätortsnära landsbygd och 26 procent på övriga landsbygden. Det är också vanligare att näringsverksamhet med häst bedrivs i tätort och tätortsnära landsbygd jämfört med övriga landsbygden.

Hästhållarnas utbildning


Över 60 procent av landets hästhållare har ingen utbildning med anknytning till hästhållning.

Utbildningsnivån mellan landets hästhållare varierar, men även här finns det skillnader mellan grupperna. Dubbelt så stor andel av verksamhetscheferna på ridskolor och turridningsföretag har eftergymnasial utbildning, som inte motsvarar högskolenivå, jämfört med hästhållare i hela landet.

Lösdrift, box eller spilta?


80 procent av hästhållarna har stall med boxar, och en fjärdedel har alla eller några av sina hästar i lösdrift. I jämförelse med landet som helhet är det vanligare att gruppen ridskolor och turridningsföretag har sina hästar i stall som helt eller delvis har spiltor. Det går dock inte att utläsa av svaren i hur stor utsträckning hästarna är uppstallade i spiltor. Utredningen om en ny djurskyddslag, som kom 2011, föreslår att förbud ska införas mot att hålla djur uppbundna. Det kan innebära kostsamma ombyggnationer för att ersätta de spiltor som finns i dag.

De flesta har inga planer på ny- eller ombyggnation


Närmare 80 procent av hästhållarna har inga planer på ny- eller ombyggnation inom de närmsta två åren. Däremot har två tredjedelar av gruppen ridskolor och turridningsföretag planer på detta, det är främst i utemiljön som hästhållarna i den gruppen vill göra förändringar.

Social kontakt och fri rörelse för hästarna


Hästarnas behov av social kontakt och fri rörelse uppfylls hos nästan 90 procent av landets hästhållare genom att de låter sina hästar gå i hage tillsammans med andra hästar. Andra sätt att tillgodose dessa behov är främst genom kontakt med andra hästar i stallet, över boxvägg eller genom galler.

En stor andel av grupperna A-tränare inom trav och galopp samt ridskolor och turridningsföretag har alla eller några av sina hästar i rasthagar med grusat eller på annat sätt preparerat underlag, vilket inte är vanligt hos landets hästhållare som helhet.

I genomsnitt har hästhållarna tillgång till en hektar mark per häst, oavsett om de håller sina hästar inom tätort och tätortsnära landbygd eller övrig landsbygd.

Vad får hästarna att äta?


Närmare tre fjärdedelar av hästhållarna utfodrar sina hästar med hö och ungefär hälften använder ensilage eller hösilage. Det är en högre andel av grupperna A-tränare inom trav och galopp samt ridskolor och turridningsföretag som ger ensilage eller hösilage, jämfört med hästhållare i landet som helhet.

Ungefär hälften av hästhållarna ger spannmål som kraftfoder och en något högre andel ger dessutom, eller endast, fabrikstillverkat färdigfoder. Bland A-tränare inom trav och galopp är det vanligast med fabrikstillverkat färdigfoder, där närmare 90 procent ger det till sina hästar.

Trots att över hälften av hästhållarna odlar eget grovfoder i någon omfattning är de i stort behov av att skaffa både grov- och kraftfoder som har producerats av andra till sina hästar.

Gödsel och strömedel


Över hälften av hästhållarna förvarar gödsel på betongplatta. Över 30 procent av hästhållarna i de båda undergrupperna förvarar sin gödsel i container eller vagn, medan motsvarande siffra för hästhållare i landet är 15 procent.

Mest noterbart är att ungefär en fjärdedel av landets hästhållare förvarar gödsel på marken, annat än åkermark. Över 60 procent av hästhållarna sprider gödsel på egen mark. Ungefär hälften av hästhållarna i grupperna ridskolor och turridningsföretag samt A-tränare inom trav och galopp tycks ha överenskommelser med lantbrukare i närheten som tar hand om gödseln.

Majoriteten av hästhållarna använder spån som strömedel. Därefter kommer halm för landet som helhet och för gruppen A-tränare inom trav och galopp. För ridskolor och turridningsföretag är det däremot torv som är näst vanligast efter spån.

Tjänster som hästhållare saknar


Drygt hälften av alla hästhållare upplever att de har svårt att få tillgång till någon tjänst eller service som är viktig för deras hästhållning, inom sitt närområde. Var sjätte hästhållare nämner då att det är svårt att få tillgång till fungerande rid- och körvägare. Lika stor andel nämner att de har svårt att få tillgång till fungerande träningsanläggning inomhus, som exempelvis ridhus.

Hästkontakter


80 procent av hästhållarna har inte haft besök av annan häst på sin anläggning. 55 procent har inte besökt någon annan anläggning eller arrangemang med sina hästar. Detta gäller för månaderna januari och februari 2011.

Det finns skillnader mellan grupperna A-tränare inom trav och galopp samt ridskolor och turridningsföretag, jämfört med hästhållare i landet. Exempelvis uppger mer än hälften av hästhållarna i dessa grupper att de har besökt klinik eller djursjukhus med någon av sina hästar under perioden, vilket är fem gånger så stort andel i jämförelse med landet som helhet. Under denna period har drygt 11 500 hästar flyttat permanent från sin anläggning. Andelen är större bland A-tränare inom trav och galopp, där 15 procent av hästarna har flyttat permanent från sin anläggning, motsvarande siffra för gruppen ridskolor och turridningsföretag och hästhållare i landet som helhet är mellan tre och fyra procent.

Utvecklingsmöjligheter för hästnäringen i Sverige


Bland de som har svarat på en öppen fråga om utvecklingsmöjligheter, svarar mer än var tredje hästhållare att de ser utvecklingspotential inom sin befintliga verksamhet. Var tionde ser utvecklingsmöjligheter för nya verksamheter med anknytning till häst. De flesta av de hästhållare som ser hinder för att utveckla sin verksamhet anser att det beror på ekonomiska faktorer.

Många inom gruppen ridskolor och turridningsföretag nämner att de ser ett ökat intresse för häst som rekreation. Bland annat för stressade stadsbor som söker lugn och ro på landsbygden och för människor med psykisk ohälsa som kan öka sitt välbefinnande i närvaron av hästar.

Kontakt

Skicka e-post: Kundtjänst

Ring kundtjänst: 0771-223 223

Har du frågor om stöd?
Kontakta din
Sidan senast uppdaterad:   2012-05-15