Möjligheter på landsbygden
Företagare med utländsk bakgrund
Vill du ha tips och råd om hur andra gjort för att utveckla sina idéer? Gå in på Tillväxtverkets webbplats för att läsa mer, du hittar en länk till höger. Myndigheten drev nämligen programmet Företagare med utländsk bakgrund mellan 2008 och 2010. De har samlat på sig en hel del erfarenhet från arbetet under de tre åren.
Mångfald som möjlighet har också belysts i rapporten Miljonprogrammens utflyttare som resurs för Sveriges landsbygder som du hittar till höger. I rapporten har vi tittat närmare på hur kompetensbehovet i Hedemora kommun kan matchas mot kompetensutbudet hos Norra Botkyrkas utflyttare.
På Tillväxtverkets och Tillväxtanalys hemsidor hittar du flera rapporter. Du hittar exempelvis antologin Möjligheternas marknad som ger en aktuell översikt av forskningsläget rörande företagande, migration och tillväxt och som presenterar aktuell data om företagare med utländsk bakgrund i Sverige
Jordbruksverket presenterade i mars 2011 en egen rapport om vem som leder våra landsbygdsföretag. Rapporten visar att andelen företag med en utlandsfödd företagsledare ökar, både i Sverige och totalt på landsbygden. Men andelen företagsledare på landsbygden som är utlandsfödda är tämligen låg.
Företaget Miklo har på uppdrag från Jordbruksverket tagit fram rapporten Cash, kollo eller kompisar. Den innehåller en analys av möjligheten att locka unga entreprenörer från miljonprogrammen att flytta till landsbygden.
Genom att ett innovationsteam arbetar tillsammans för att lösa en formulerad utvecklingsuppgift, kan i princip vilken bransch som helst använda metoden för innovationsutveckling. Under hösten 2011 genomfördes ett pilotprojekt där sju nya svenskar från sju olika länder anställdes i ett innovationsteam. Personerna i teamet hade erfarenhet av odling, forskning, livsmedelskvalitet och hygien samt marknadsföring och produktutveckling. Teamet fick ett problem att lösa: hitta nya grödor att odla i Sverige. Grödor som det finns en efterfrågan på men som i dag importeras.
Modellen kan användas inom olika näringar som exempelvis turism, energi, kultur och matproduktion. En beskrivning av pilotprojektet och modellen finns i metodboken Förnyelse på landsbygden finns till höger.