- Sveriges jordbruk i siffror
- EU:s jordbrukspolitik
- EU:s fiskepolitik
- Jordbruket och de svenska miljömålen
- Jordbrukspolitiken och miljön
- Jordbruket och klimatet
- Fisk och fiske
- Livsmedelskonsumtionen
- Export och import av livsmedel
- Räcker maten till hela världen?
- Att ha hund
- Djuren ska ha det bra
- Normer för frukt och grönsaker
- Miljöeffekter av soja
Vad skriver vi om på Jordbruksverket?
Matpriser och matkonsumtion
Hållbar konsumtion av jordbruksvaror
Konsumenter köper närproducerade livsmedel av olika anledningar, exempelvis
närhet, småskalighet, klimathänsyn, kvalitet, smak, eller tydlig avsändare.
Det finns dock ingen enhetlig definition av närproducerat, så
begreppet kan ibland användas vilseledande av producenter och handel.
Det är inte heller självklart att närproducerade livsmedel gynnar kollektiva
nyttigheter mer än livsmedel producerade på mer avlägsna platser eller
producerade på annat vis.
Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt
2008 var ett år som bland annat präglades av höga matpriser och lågkonjunktur, och matens klimatpåverkan kom i fokus i klimatdebatten. Trots detta ökade den totala köttkonsumtionen med 1,3 procent till 84 kg per person. Fjäderfäkött stod för ökningen, medan nötköttskonsumtionen backade något. Grisköttskonsumtionen blev så gott som oförändrad.
Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster
De svenska konsumenterna har blivit mer känsliga för prisförändringar under de senaste årtiondena jämfört med på 60- och 70-talet. När konsumenterna får högre inkomster köper de mer kött, fisk, bröd samt spannmålsprodukter och mindre potatis. När priset på kött stiger så väljer konsumenterna fjäderfäkött istället för andra köttslag
Merbetalningar för kött — var hamnar de?
Importerat kött är betydligt billigare än svenskt kött i butiken. Det säljs också billigare i Sverige än vad det gör i de länder de kommer ifrån. Ett exempel på det är dansk fläskfilé.
Att svensk kött är dyrare i butiken beror bland annat på att produktiviteten är högre i andra EU-länder på grund av storskalighet, kortare avstånd och lägre löner.
Jordbrukets ekonomi
GMO på fodermarknaden — en lägesbeskrivning och analys av skillnaden mellan Sverige och övriga EU
Större delen av den svenska fodermarknaden har valt att inte använda genmodifierat foder. Många EU-länder använder däremot genmodifierat foder. Det betyder att de svenska animalieproducenterna betalar mer än utländska konkurrenter för exempelvis soja, som är en viktig del i foderstaten och det blir allt svårare att få tag på i GMO-fri form.
Terminshandel med jordbruksprodukter
Terminshandel erbjuder jordbrukare möjligheter att prissäkra det som produceras och på så sätt minska de ekonomiska riskerna i verksamheterna. Med en mer avreglerad livsmedels- och jordbruksmarknad i EU kan terminshandel förväntas växa i omfattning även i EU och Sverige. I Sverige går det att prissäkra sin skörd hos ett antal aktörer och då främst spannmål och oljeväxter.
Miljö och klimat
Hållbar konsumtion av jordbruksvaror — hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor?
Dagens svenska konsumtion av kött orsakar cirka tio procent av den svenska befolkningens klimatpåverkan. Om alla Sveriges invånare äter lagom mycket och slutar slänga mat minskar utsläppen med cirka sex procent. Samtidigt finns det ett viktigt samspel mellan produktionen av livsmedel och våra miljömål, betande djur är till exempel en förutsättning för öppna landskap.
Handel och globala frågor
Svensk import och export har ökat — utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008–2010
Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive tre procent. Det är något lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import. Ökningen var både en pris- och volymeffekt. Eportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och 2010. Vodka stod dock för åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel 2010. Handeln med norsk lax sätter liksom tidigare stora avtryck i statistiken.
Livsmedelsföretagen och exportmarknaden — vilka faktorer påverkar företagens exportdeltagande?
Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten för att ett företag ska vara framgångsrikt på exportmarknaden. Den marknadskännedom som företagen bygger upp tycks vara av viktig betydelse för företagens utbredning på utländska marknader och informationsöverföring mellan företag kan stimulera företagens exportdeltagande.
Global livsmedelstrygghet — vilka effekter får höga livsmedelspriser?
Under 2007 sköt oljepriset och livsmedelspriserna på världsmarknaden i höjden för att nå de högsta prisnivåerna sedan i början på 1970-talet. Höga livsmedelspriser medför både svårigheter och möjligheter för såväl i-länder som u-länder. Det finns flera orsaker bakom de stigande priserna som till exempel dåligt väder, ökad efterfrågan på livsmedel och höga produktionskostnader.
Nya aktörer på världsmarknaden
Sex nya länder på världsmarknaden, Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina växer sig allt starkare inom livsmedelsproduktionen och inom den globala handeln med jordbruksprodukter. Att dessa länder vinner allt fler marknadsandelar påverkar i-ländernas världshandel då de sex länderna handlar mer och mer med varandra.
