- Startsida
-
Handel
-
Träemballage
- Internationell standard för förpackningsvirke - ISPM 15
Internationell standard för förpackningsvirke - ISPM 15
Reglerna blir tvingande först när de har förts in i ländernas lagstiftning eftersom standarden formellt sett består av riktlinjer. I dag har de flesta länder Sverige exporterar till infört ISPM 15 i sina importregler.
Företag kan få rätt att märka virke och träemballage enligt ISPM 15. Det är växtskyddsmyndigheten i respektive land som ansvarar för detta system och ger godkända företag ett officiellt registreringsnummer.
ISPM 15 står för International Standard of Phytosanitary Measures No. 15. Du hittar standardens text, som bara finns på engelska, till höger. Standarden beslutades 2002 och reviderades 2009.
Träemballage som omfattas av ISPM 15
Standarden omfattar träemballage av såväl barr- som lövvirke och praktiskt taget alla typer av förpackningsmaterial i trä. Som exempel kan följande uppräkning i vår nuvarande importlagstiftning användas: packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor och liknande förpackningar, lastpallar, pallboxar och liknande anordningar samt pallflänsar. Dessutom omfattas så kallat stödjevirke, alltså trä som används för att kila fast eller bära upp last.
Undantag görs för processat trä som spånplattor, plywood och annat trä som har framställts genom limning, hög temperatur eller högt tryck. Obearbetat trä som är 6 mm och tunnare liksom träull, spån, sågspån eller dylikt finfördelat material är också undantaget. Observera att det finns ett visst tolkningsutrymme när det gäller vad som omfattas av standarden och olika länder kan ha olika undantag.
Värmebehandling och gasning är godkända behandlingar
Virket ska vara värmebehandlat (märkning HT) enligt ett speciellt tid- och temperaturschema som garanterar att virkets kärna har uppnått minst 56°C i minst 30 minuter. Värmebehandlingen kan genomföras i samband med virkestorkning. Det senare är det vanligaste i Sverige.
Gasning med metylbromid (märkning MB) enligt en speciell teknisk specifikation i standarden är ett alternativ för länder som saknar möjligheter till värmebehandling men har tillgång till metylbromid. Metylbromid är en växthusgas, som ska avvecklas.
Barkning av träet infördes som ett grundkrav när standarden reviderades. Samtidigt infördes en viss tolerans för bark. Ett obegränsat antal små barkrester får finnas kvar om de är mindre är 3 cm breda. Om de är bredare än 3 cm får den totala ytan av en enskild fläck vara mindre än 50 cm². Något land kräver att importerat förpackningsvirke är helt barkfritt, till exempel Australien. Då gäller inte toleransen.
När EU ändrade importreglerna formulerades det som fritt från bark men med toleransen. Träemballaget ska vara fritt från bark, med undantag för ett obegränsat antal enskilda barkbitar om dessa antingen har en bredd på mindre än 3 cm (oavsett längd) eller, om bredden överstiger 3 cm, har en yta på mindre än 50 cm².
Märkning av ISPM 15 – godkänt träemballage
Märkningen av godkänt träemballage intygar att emballaget är behandlat. Den ska följa modellen i standarden men en viss variation i utseende, storlek och form är tillåten. Ramen är obligatorisk med en vertikal linje som skiljer IPPC-symbolen till vänster från registreringsnumret och behandlingskoden till höger. Märkningen ska placeras väl synlig och helst på minst två motsatta sidor av emballaget, vara permanent och inte kunna flyttas. Den måste vara tydlig och läslig utan förstoringsglas för en inspektör när emballaget används. Märket får inte vara rött eller orange eftersom dessa färger används för märkning av farligt gods. Detta gäller för emballage som pallar, lådor, pallkragar och andra emballageenheter.
Dessa krav på märkningen följer den reviderade standarden från 2009 men emballage med den äldre märkningen är fortsatt godkänt. Den äldre märkningen innehåller ofta DB för barkat och KD för torkning i torkanläggning samt HT för värmebehandlat. Vissa länder hade även andra symboler i sina märken.
Stödjevirke (dunnage på engelska) som används för att kila fast eller bära upp last ska ha minst ett märke på varje på varje träbit. Detta gäller också när man spikar fast varorna med lösvirke på en i förväg godkänd pall eller när man gör stöd av något slag som används inne i containrar.
Exempel på ISPM 15-märkning
Här ser du exempel på olika länders märkning som de såg ut före revideringen.
Du kan läsa mer om ISPM 15 och märkning genom länkarna till höger.
Jordbruksverket godkänner företag som värmebehandlar och tillverkar träemballage
Det är bara företag som är anslutna till ett officiellt system för godkännande av träemballage som får märka enligt standarden. Det är växtskyddsmyndigheten i respektive land som har ansvar för att landet har ett system för att godkänna och kontrollera företag som ska märka träemballage. Jordbruksverket är Sveriges växtskyddsmyndighet. Läs mer om detta genom länkarna till vänster.
System för godkännande av träemballageföretag finns i alla EU-länderna. Det finns dock ingen EU-harmonisering av exportfrågorna eller av systemen för godkännande.
ISPM 15 påverkar både import och export
I dag har många länder infört ISPM 15 i sina importregler. Reglerna kan dock variera något mellan olika länder och det är alltid importlandets regler som gäller. Till vänster kan du läsa om andra länders krav på träemballage. EU har gemensamma importregler för träemballage och införde ISPM 15 år 2005. Detta gäller import från länder utanför EU.
Vid handel inom EU behövs ingen märkning och inte heller vid handel med Schweiz. Undantaget är Portugal. Till vänster kan du läsa vad som gäller då du handlar med Portugal.
Exporterande företag måste ha tillgång till behandlat och märkt träemballage. Alla länder måste därför ha ett system för att godkänna produktion och reparation av träemballage.
Mer information
Bestämmelser
