EU:s marknadsreglering för mjölk och mejeriprodukter

EU:s bestämmelser för reglering av marknaden för mjölk och mejeriprodukter innehåller:
  • gränsskydd i form av importtullar
  • mjölkkvotsystem
  • exportbidrag
  • offentlig lagring av smör och skummjölkspulver
  • privat lagring av smör
  • stöd vid användning av skummjölk och skummjölkspulver till foder
  • stöd vid användning av skummjölkspulver vid tillverkning av kasein och kaseinater
  • skolmjölksstöd
  • handelsnormer.
EU:s gränsskydd gentemot tredje land består av fasta tullar. Mejerisektorn har huvudsakligen vikttullar. Därutöver kan EU ta ut tilläggstullar om importpriserna sjunker under en viss nivå eller importkvantiteterna stiger över en viss nivå.
 
I syfte att begränsa mjölkproduktionen har EU infört ett kvotsystem. Medlemsländerna har fått nationella kvoter som i sin tur fördelats ut till enskilda producenter. Mjölkkvoterna är dels leveranskvoter, som avser försäljning till mejeri eller annan uppköpare, dels direktförsäljningskvoter som avser försäljning direkt till konsument. Om man överskrider landskvoten ska producenterna som levererat för mycket betala en straffavgift. Sveriges leveranskvot år 2009/10 är 3 449 791 ton och direktförsäljningskvoten ligger på 4 000 ton. EU har en total mjölkkvot på 148 315 679 ton samma år. Enligt EU:s reform Hälsokontrollen ska mjölkkvoterna höjas med en procent per år från 2009/10-2013/14.
 
Sverige har fri handel med mjölkkvoter. Det innebär att köpare och säljare själva får finna varandra. Det finns även företag som erbjuder förmedlingstjänst. Handel med leveranskvoter kan bara ske inom två bestämda kvotregioner. Handeln med direktförsäljningskvoterna kan däremot ske över hela landet.
 
För att täcka skillnaden mellan EU:s prisnivå och världsmarknadspriserna, som vanligtvis ligger lägre, betalar EU ut exportbidrag för ett urval av mejeriprodukter.
 
För att skydda EU:s marknad mot säsongsmässiga och strukturella överskott så har EU offentlig lagring av smör och skummjölkspulver samt privat lagring av smör. Offentlig lagring innebär att ett interventionsorgan i medlemsländerna köper upp varan och svarar för lagring, försäljning och utlagring. Vid privat lagring ansöker man däremot om ett stöd och stödmottagaren står som ägare för varan. Uppköp till offentlig lagring sker under perioden 1 mars till 31 augusti till ett fast pris på 221,7 euro per 100 kilo för smör och 169,80 euro per 100 kilo för skummjölkspulver. Om den uppköpta kvantiteten överskrider 30 000 ton för smör respektive 109 000 ton för skummjölkspulver avslutas uppköpen till fast pris. Kommissionen kan därefter välja att fortsätta uppköpen genom anbudsförfarande.
 
I syfte att främja försäljningen av skummjölk och skummjölkspulver på EU:s marknad betalar EU ut stöd vid användning av dessa produkter till foder eller tillverkning av kasein och kaseinater. Sedan hösten 2006 är dock stödbeloppen satta till noll.
 
EU ger skolmjölksstöd, det vill säga stöd för mjölk och mejeriprodukter som levereras till skolelever och förskolebarn. Syftet är att främja konsumtionen av mjölkprodukter bland yngre. Man kan få stöd för högst 0,25 liter mjölkekvivalenter per elev och dag.
 
Marknadsregleringen innehåller även handelsnormer för mjölk och mjölkprodukter samt bredbara fetter. För att man ska få sälja produkterna måste de motsvara fastställda definitioner och beteckningar. I Sverige ansvarar Livsmedelsverket för denna lagstiftning.
 
Till höger kan du läsa dagordningar och information från möten i EU:s förvaltningskommitté.
 

Mjölkproduktion är en viktig näringsgren inom svenskt jordbruk


Den svenska mjölkproduktionen står för knappt en femtedel av jordbrukets sammanlagda produktionsvärde. Merparten av landets mjölkkor finns i Götaland och de norrländska kustområdena. Avkastningen från de svenska mjölkkorna är förhållandevis hög och uppgår i genomsnitt till cirka 9 210 kilo per år.
 
Sveriges mjölkproduktion har under många år legat ungefär i nivå med vår mjölkkvot. Till följd av EU:s reform 2003 med sänkta stödnivåer och frikoppling av mjölkbidraget 2007 har dock produktionen minskat. Knappt 44 procent av den invägda mjölken används till dryckesmjölk, grädde och syrade produkter. Ytterligare 35 procent av mjölkråvaran använder vi till ost och knappt 20 procent går till mjölkpulver. Av den resterande mjölken gör man framförallt matfettsprodukter och kärnmjölkspulver.
Produktion av mjölk och mjölkpulver i Sverige, ton

År

Invägning

Konsumtions mjölk

Syrade produkter

Grädde

Mjölk pulver

Ost
2002 3 226 386 1 022 476 268 445 92 542 38 824 128 306
2003 3 206 420 1 011 852 265 740 90 712 40 857 125 037
2004 3 229 300 1 009 027 263 119 90 091 48 072 117 800
2005 3 162 981 991 999 265 154 89 200 48 499 118 249
2006 3 130 273 953 587 267 383 90 416 49 516 118 859
2007 2 985 860 925 769 265 610 94 096 51 693 108 826
2008 2 986 621 915 121 271 941 96 513 56 969 114 182
2009 2 933 651 907 931 267 420 103 931 57 567 108 342
2010 2 862 214 914 480 263 241 109 693 48 923 103 144
2011 2 850 399 876 872 262 567 109 941 50 705 103 295
Källa: Svensk Mjölk

Sverige handlar mer med mejeriprodukter än tidigare


Sveriges medlemskap i EU har medfört ökad handel med mejeriprodukter.

Importen av ost och yoghurt har ökat
Konkurrensen från importerade varor har framförallt ökat när det gäller ost och yoghurt. Över 76 procent av den importerade osten kommer från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Av de syrade produkterna kommer 84 procent från Finland, Tyskland och Danmark. Importen av mjölk och grädde har minskat de senaste åren och det rör sig till viss del om företagsinterna transaktioner och inte om faktisk handel.

Sveriges import av mjölk och vissa mjölkprodukter, ton

År

Mjölk och grädde

 

Syrade produkter

 

Ost

 

 

 Import från icke EU-länder Import från EU Import från icke EU-länder Import från EU Import från icke EU-länder Import från EU
2002 0 3 235 2 29 837 944 44 243
2003 0 13 193 45 36 812 1 010 49 997
2004 0 19 447 38 42 496 751 55 090
2005 0 32 890 24 48 255 712 57 693
2006 2 36 417 37 52 608 875 64 890
2007 0 41 625 32 59 340 857 69 293
2008 0 68 572 4 66 822 972 78 399
2009 12 154 803 4 67 221 765 83 827
2010 1 013 97 408 40 72 090 962 84 450
2011 1 107 90 487 18 75 304 921 87 380
Källa: SCB

Exporten av ost ökade 2011
Exporten av mjölkpulver minskade 2011. Oman och Egypten har varit två viktiga mottagarländer för den svenska exporten av mjölkpulvermen, men även Tyskland och Nederländerna tar emot betydande volymer. Exporten av ost har framförallt gått till grannländerna Danmark och Finland men även till exempel Grekland. Ryssland är det land utanför EU som vi exporterar mest till.

Sveriges export av mjölk och mjölkprodukter, ton

År

Mjölkpulver

 

Smör och smörolja

 

Ost

 

Export till icke EU-länder

Export till EU

Export till icke EU-länder

Export till EU

Export till icke EU-länder

Export till EU
2002 7 685 1 267 10 451 6 661 2 791 10 634
2003 8 814 1 304 11 574 6 483 2 194 11 109
2004 14 980 14 285 16 182 7 302 1 869 14 432
2005 22 139 12 874 12 673 11 189 1 397 14 848
2006 24 098 14 673 9 172 18 008 1 773 17 336
2007 20 788 23 733 3 375 17 911 2 314 17 274
2008 32 975 20 138 2 484 16 765 1 589 18 030
2009 37 168 21 083 321 19 933 1 763 14 814
2010 31 264 23 510 586 5 033 1 282 12 478
2011 25 844 24 083 234 1 552 1 476 13 484
Källa: Statistiska Centralbyrån

Hur ser produktionen ut inom EU?


Inom EU är Frankrike och Tyskland de största producentländerna av mjölk och mejeriprodukter. Tillsammans producerade de 39 procent av den mjölk som levererades till mejeri 2011. Av den producerade mjölken tillverkade EU 1 976 000 ton smör och smörolja, cirka 9 947 000 ton ost och cirka 31 789 000 ton dryckesmjölk, grädde och andra färska produkter 2011. Därutöver tillverkades bland annat mjölkpulver och kasein.

EU är en stor exportör av mejeriprodukter på världsmarknaden


Sett till exportvärdet är EU:s export av helmjölkpulver och hårdost störst. Generellt sett handlar EU större kvantiteter mellan medlemsländerna än med länder utanför EU. Av den export som sker till länder utanför EU kan man förenklat säga att bulkvaror som smör och mjölkpulver exporteras till u-länder medan mer förädlade produkter exporteras till i-länder. EU:s import av mejeriprodukter från länder utanför EU är betydligt mindre än exporten och sker oftast inom ramen för förmånsavtal.

Nya Zeeland och EU är störst på världsmarknaden


Handeln med mejeriprodukter på världsmarknaden omfattar ungefär sex procent av den mjölk som producerats. De största aktörerna är fortfarande Nya Zeeland och EU även om deras marknadsandelar har minskat över åren. EU exporterar mest ost och har en marknadsandel på cirka 40 procent. När det gäller smör och helmjölkspulver är Nya Zeeland den ledande aktören med marknadsandelar på ungefär 60 respektive 55 procent. USA och Nya Zeeland dominerar handeln med skummjölkspulver och de har tillsammans marknadsandel på runt 55 procent.

Vill du veta mer?


Om du vill ha mer information om produktion, handel, konsumtion och priser i Sverige, EU och i övriga världen så hittar du det i våra marknadsöversikter. Här finns också information om EU:s marknadsregleringar.
Sidan senast uppdaterad:   2012-03-30