Ekologiska grisar

Den här sidan beskriver de villkor som gäller för ekologisk djurhållning enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Information om miljöersättning för ekologiska produktionsformer finns på våra sidor under huvudrubriken Stöd. Se länk till höger.

Det tar tid att ställa om till ekologisk produktion


Om du vill sälja animalieprodukter som ekologisk producerade ska djuren födas upp enligt bestämmelserna om ekologisk produktion. För grisar gäller en omställningstid på minst sex månader.

Mer information om omställningstiden hittar du i Jordbruksverkets vägledning om ekologisk grisproduktion till höger.

Djuren ska födas upp på ekologiskt odlat foder


Fodret till dina grisar som hålls ekologiskt får bestå av högst fem procent konventionellt producerade ingredienser, räknat på årligt foderintag. Från och med 2012 ska allt foder till grisar vara helt ekologiskt producerat. Den andel av fodret som får vara konventionellt odlad kan fördelas olika under året, så länge högst 25 procent av det dagliga foderintaget är konventionellt producerat. Alla foderandelar ska beräknas i kilo torrsubstans. Grovfoder, färskt eller torkat, ska ingå i den dagliga foderransonen. Som grovfoder räknas vallfoder, bete, halm, grönfoder, löv, bark, rotfrukter eller betmassa.
 
Smågrisar ska du utfodra med naturlig mjölk, helst modersmjölk. De ska födas upp på naturlig mjölk under en minimiperiod som är 40 dagar.

Foderråvaror och fodertillsatser


Du får bara använda de godkända foderråvaror och fodertillsatser som finns uppräknade i den ekologiska förordningen till höger. Om du köper in fodermedel som inte är framtagna för ekologisk djurhållning bör du kontrollera särskilt noga att ingredienserna får användas i ekologisk djurhållning. Du får ge djuren vitaminer som har framställts ur naturliga foderråvaror. Även syntetiska vitaminer som är identiska med naturliga vitaminer är tillåtna. För grisar och fjäderfä gäller detta alla vitaminer men för nötkreatur, får och getter endast A, D- och E-vitaminer.

Foder från mark under omställning till ekologisk produktion


Även om huvudregeln är att ekologiska djur ska äta ett ekologiskt foder, får du använda en del foder från mark under omställning till ekologiskt. Reglerna är dock olika beroende på om fodret är skördat det första eller andra året under omställningen.

Under det första året av omställningen till ekologisk odling får upp till 20 procent av fodret får utgöras av:

  • Bete
  • Skörd från skiften för fleråriga foderväxter (i praktiken vall, men sly kan räknas hit)
  • Proteingrödor
Skiftena måste vara dina egna som du inte har använt i ekologisk produktion de senaste fem åren, men som du nu ställer om eller nyligen börjat arrendera. När ett skifte har legat under omställning under minst tolv månader kan du skörda så kallat omställningsfoder från det skiftet. Då är det inte heller begränsat till vallfoder, bete eller proteinfoder. Använder du omställningsfoder från din egen mark får djurens hela foderranson bestå av sådant foder. Köper du in omställningsfoder får du använda högst 30 procent.

Du ska i första hand ta in ekologiskt uppfödda djur


De djur du för in i din besättning ska vara födda och uppvuxna på ekologiska gårdar. Du får dock i undantagsfall ta in ett begränsat antal konventionellt uppfödda djur för avelsändamål. Du ska då alltid i första hand undersöka om det finns lämpliga ekologiskt uppfödda djur och i så fall välja dessa. Djur som inte är ekologiskt uppfödda får komma till en anläggning endast när ekologiska uppfödda djur inte finns att tillgå i tillräckligt antal.
  • Du får köpa in konventionellt uppfödda djur i begränsad omfattning och som ett komplement till en naturlig ökning och för förnyelse av besättningen. Med djur för avel menas djur som du avser att ta avkomma ifrån. Djur som du köper in för att föda upp till slakt ska komma från ekologiskt hållna besättningar.
  • Om du planerar att utöka din produktion, byta djurras, utveckla en ny djurspecialisering eller köpa in djur av utrotningshotade husdjursraser. Du kan då behöva tillstånd från Jordbruksverket.
  • Vid hög dödlighet bland djuren, orsakad av omständigheter som har att göra med djurens hälsa, olyckshändelser eller katastrofer, får besättningen efter beslut från Jordbruksverket förnyas eller ges en ny sammansättning med konventionellt uppfödda djur.
  • När du första gången sätter samman en ekologisk besättning kan du köpa in obegränsat antal unga djur som inte är ekologiska. Men kalvarna måste vara yngre än sex månader, lamm och killingar måste vara yngre än 60 dagar och smågrisarna ska väga mindre än 35 kilo.

Naturlig fortplantning


Ekologiska djur bör fortplanta sig naturligt. Insemination är tillåten men inga andra metoder, utöver naturlig parning. Hormonbehandlingar eller liknande metoder är bara tillåtna om det finns veterinärmedicinska skäl för detta.

Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov


Det är viktigt att du skapar en miljö som passar just ditt djurslag. Stallbyggnaderna ska tillgodose djurens naturliga behov. Särskilt viktigt är att djuren har tillräckligt stort utrymme och har det bekvämt. Du får alltså inte hålla dina djur bundna. Ytan inomhus ska vara tillräckligt stor för att alla djuren ska kunna vistas där samtidigt. Bestämmelser för byggnadens mått hittar du i Jordbruksverkets vägledning till höger. Djuren ska på ett enkelt sätt få tillgång till foder och vatten.

Byggnaderna ska ha god naturlig ventilation och mycket dagsljusinsläpp.

Om du har både konventionell och ekologisk djurhållning måste ekologiskt och konventionellt hållna djur finnas i klart avskilda byggnader eller stallavdelningar och vara av olika art. Även det ekologiska fodret ska du förvara och hantera tydligt åtskilt från det konventionella.

Byggnader för nötkreatur, får, getter och grisar ska ha en bekväm, ren och torr ligg- och viloplats som ska bestå av helt golv. Rymliga torra bäddar med strö ska finnas på viloplatsen. Ströet ska bestå av halm eller annat lämpligt naturmaterial. Minst hälften av den golvyta djuren har ska bestå av helt golv.

Särskilda byggnadsbestämmelser för grisar


Suggorna ska du hålla gruppvis. Detta gäller inte i sista stadiet av dräktigheten, det vill säga under sista veckan före beräknad grisning, och under digivningsperioden. Du får inte heller ha smågrisar i våningssystem eller i burar.

Djuren ska ha möjlighet att vistas ute


Dina grisar ska under hela året ha tillgång till utevistelse på rastgård eller annan lämplig mark, till exempel betesvall. Undantag är sådana perioder då utevistelsen inte är möjlig med hänsyn till grisarnas välbefinnande och markens tillstånd, till exempel om det är för blött. Rastgården utomhus får utgöras av hårdgjord platta. Grisarna ska dock kunna röra sig fritt, gödsla och böka på rastgårdarna.  Under sommaren bör grisarna ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka, om byggnaderna inte kan ge grisarna tillräckligt skydd mot sol och höga temperaturer.

Dina djur på markerna får inte bli för många


Det är viktigt att antalet djur som du har utomhus på betesmarker eller annan lämplig mark är tillräckligt lågt för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad. Du får sprida max 22 kilo fosfor per hektar och år, utslaget på en femårsperiod, på din mark. Mer information om spridningsbestämmelserna hittar du i Jordbruksverkets vägledning till höger. Om det blir nödvändigt behöver du minska antalet djur.

Förebyggande hälsovård


Du ska skydda dina djur mot sjukdomar och parasiter och detta gör du genom förebyggande åtgärder som att:
  • välja lämpliga djurraser/hybrider och djurlinjer.
  • använda uppfödningsmetoder som är anpassade till varje arts behov och som främjar god motståndskraft mot sjukdomar och hindrar infektioner.
  • använda foder med hög kvalitet samt tillgång till bete/utevistelse så att djurens naturliga immunförsvar stimuleras.
  • använda betesrotation och ett lämpligt antal djur på dessa marker för att undvika överbeläggning vilket ofta leder till sämre djurhälsa.
Det är viktigt att du rengör och desinficerar byggnader, djurutrymmen, utrustning och redskap ordentligt för att hindra att sjukdomar sprids och att djuren smittar varandra.
 

Vårda ditt djur om det blir sjukt


Om ett djur ändå blir sjukt eller skadat är du skyldig att ge nödvändig vård eller avliva det på ett skonsamt sätt. Läkemedel eller antibiotika får användas om behandling är nödvändig för att bota djuret samt undvika smärta och lidande. Sådana läkemedel får aldrig användas för förebyggande hälsovård. När det är befogat av veterinärmedicinska skäl är behandling med vaccin och parasitmedel tillåten.

Rutinmässiga operativa ingrepp är inte tillåtna


Operativa ingrepp får inte göras rutinmässigt. De ingrepp som tillåts måste utföras av kvalificerad personal och djurens lidande ska bli så litet som möjligt. Ingreppen ska dessutom genomföras vid den lämpligaste åldern för djuren. Slipning av tänder på smågrisar får bara ske om de är maximalt en vecka gamla. Kastrering är tillåten. Efter den 31 december 2010 ska kastrering av grisar ske med bedövning.
Sidan senast uppdaterad:   2011-12-14